Svensk–engelsk–fransk–latinsk djurordlista

Denna lista kan användas av alla som är i behov av att snabbt ta reda på djur­namn på ovan angivna språk.

Teckenförklaring

Ord eller bokstäver inom / / kan uteslutas, t ex »cottontail /rabbit/, puss/y cat/.» I allmänhet anger ett snedstreck en variant, t ex »green woodpigeon/woodpecker», där / kan läsas som »eller». <= utvecklat från.

Förkortningar

AE=American English, Danska, Engelska, Franska, Grekiska, Holländska, Italienska, Latin, Norska, Portugisiska,Ryska, Spanska, Svenska, Sverige, Tyska, adjektiv, dialektalt, diminutiv=förminskning, jmf=jämför, kollektivt, pluralis, N.G.=National Geographic Magazine (hänvisningar till större artiklar), VK=Väster­bottens-Kuriren, S.N. =Sveriges Natur (Natur­skydds­föreningens tidskrift)
 Asterisk (*) anger /Utrotnings/hotade arter, främst i Sverige, bl a enligt Natur­vårds­verkets »Rödlista» (se Källor, Ahlén). N.G. 1995/3 innehåller bilder och silhuetter av 632 hotade arter i USA. N.G.1995/9 innehåller bl a »Hawaii’s Lost World», utrotade eller hotade djurarter. Se även S.N. 1994/4 om hotade fiskarter och P.A. Morris (1993): A Red Data Book for British Mammals. The Mammal Society, London. Även på Internet kan man hitta Rödlistor, bl a »Lista Rossa degli Uccelli d’Italia»= »Red List of Italian Birds». Den här adressen är mycket innehållsrik och intressant: www.redlist.org Klicka på: The IUCN Red List of Threatened Species. En ny lista har kommit ut 2011. Som grädde på moset får man massor av vackra djurbilder. Mer om utrotnings­hotade arter finns här: www.arkive.org. En fantastisk site. Rekommenderas!!!

Uttalsangivelser (engelska ord)

Dessa finns på några ställen där uttalet kan bereda vissa svårigheter. Ofta är endast huvuda­ccenten (betoningen) angiven. Uttals­beteckningar står alltid inom [ ] . [--'-] innebär betoning på tredje stavelsen. Se Ljudskrift för mer information.

Namn

Namnformer som är lika i de tre »levande» språken finns i allmänhet inte med, t ex många hundraser. Några undantag är ord som kan vara svåra att uttala eller där det finns varianter. Beträffande hund­raserna, se t ex American Kennel Clubs site. Klicka på Breeds, där finns många, många raser i bild och text. En svensk motsvarighet finns i Aktivhund.se, mycket innehållsrik!
 En mycket innehållsrik fransk site har vi här: ChiensDeRace.com. Kattraser finns här: Wikipedia: List of cat breeds, Wikipedia: Lista över kattraser och den franska Royal Canin. Hästraser finns det gott om i Wikipedia: Lista över hästraser och Wikipedia: List of horse breed samt på franska: Fer à cheval och Lexique du cheval. Här finns det nötkreatur: Wikipedia: Lista över nötkreatursraser, Wikipedia: List of breeds of cattle och Wikipedia: Liste des races bovines

Oklahoma State University har en sida där du kan söka efter får-, get- och svin­raser förutom hästar och nöt.
 En hel del djur har flera olika namn, dialektalt eller geo­grafiskt betingade, och somliga namn kan åsyfta flera olika djur. Förutom djurnamn förekommer också vissa termer med direkt anknytning till djuren (t ex E »entomophagous»). Etymologiska eller andra (mest språkliga) kommen­tarer före­kommer ganska ofta. Den lingvistiska synen beror på för­fattarens bak­grund som språk­lärare med mång­årigt intresse för biologi. Kommen­tarerna gör inte anspråk på någon full­ständighet eller kon­sekvens.
 Namn på djurens ungar se den engelska siten Zooborns.

Listan, som omfattar mer än 3 000 djur­namn, är naturligtvis långt ifrån full­ständig: det lär finnas minst 2 miljoner djur­arter, 30 miljoner enligt vissa forskare! Enligt Encyclopedia of Life (EOL) finns det 1,8 miljoner namngivna och beskrivna arter av både växter och djur. Det finns omkring 8 800 fågel­arter beskrivna, varav t ex c:a 140 olika duvor, 130 olika ugglor och 31 under­arter eller raser av talg­oxar. Av nu levande dägg­djur finns omkring 4 600 kända arter (varav t.ex. c:a 300 olika ekorrar!) Fiskarna är talrikast bland ryggradsdjuren: c:a 30 000 arter. Det finns omkring 6 000 kända kräldjurs­arter. Hur många sorters flugor det finns vet väl ingen. Antalet insekts­arter anses vara minst 1,5 miljon. I Sverige finns c:a 18 000 arter beskrivna. Alla dessa siffror varierar från källa till källa. Det upptäcks ständigt nya djur­arter; se bl a en kort men intressant artikel i SvD den 25/11 1996, sid. 17: »Allt fler okända däggdjurs­arter upptäcks». Beträffande »småkryp» se även Åke Sandhalls bok »Småkryp» sid. 156 ff. Enligt ICA-Kurirens Natur & Miljö-bilaga nr 3/97 finns c:a 55 000 svenska djur­arter beskrivna.
 Mitt urval måste sålunda bli något arbiträrt. Jag har dock försökt få med så många vanliga (=välkända) djur som möjligt, speciellt svenska. Europeiska dägg­djur är mycket väl representerade tack vare Brinks bok »Alla Europas dägg­djur», där namnen anges på latin, svenska, danska, norska, finska, engelska, franska och tyska. Kai Curry-Lindahls »Afrikas dägg­djur» är en annan frisk källa. I den ges namnen på svenska, latin, engelska, franska och ibland på swahili eller andra afrikanska språk.
 Animal Diversity Web utges av The University of Michigan Museum of Zoology. Där finns de flesta av världens Mammals, Birds, Reptiles, Fishes and Other Verte­brates, i huvudsak latinska och engelska namn. Prova! North American Mammals är också mycket givande att studera.
 Här kan man läsa om dägg­djurens termino­logi. Latinska och grekiska ord förklarade på engelska: A Mammalian Lexicon
 Mer än 4 850 däggdjurs­arter + 10 000 under­arter finns på den här siten, som inne­håller det mesta man kan behöva veta: Planet’ Mammifères Den finns i två versioner, en på engelska och en på franska. Väl värd många besök.

Fåglar

Det finns många fåglar, mest från den väst­europeiska faunan. Jag har bl a översatt samtliga fågel­namn i Ursings och Söderbergs fågel­böcker, varvid de nio volymerna i Cramp & Perrins »Handbook of the Birds of Europe» har varit en guld­gruva för mig. Där ges namnen på latin, engelska, holländska, franska, tyska, ryska, spanska och svenska. (Dessutom är bild­materialet utsökt. »Ett monumentalt arbete» säger Bergström-Lundevall i »Fåglar i Norden».) En annan bok som ger den språk­intresserade mycken information är Svenssons »Identification Guide». Michael Walter’s »The Complete Birds» fyller upp med alla tänkbara fågel­namn på engelska och latin. Ytterligare en bok som har flera språk (engelska, latin, tyska, holländska, franska och svenska) är »A Field Guide to the Birds of Britain and Europe» av Peterson-Mountfort- Hollom. (Se Källförteckningen!)
 På Internet finns många »siter» med djurnamn, mest på engelska och latin, men även franska, tyska och svenska och andra språk förekommer. Kolla »Avibase», – en stor databas över hela världens fåglar på 10 olika språk.
 Birds of Britain är också innehålls­rik.
 Sydafrikanska fåglar hittar man i »Birds of Southern Africa», sammanställd av Sinclair, Hockey & Tarboton. Struik Publishers, Cape Town. »The Multilingual Bird-search Engine» presenterar fågel­namn på 18 språk (det finns t ex 36 olika flugsnappararter där!). Nordamerikanska fåglar hittar man här: The Birds of North America Online.
 Men man behöver inte gå över större vatten än Öresund för att hitta en underbar fågelsite: Birds of Denmark. Rekommenderas! (MED MUSIK och FÅGELSÅNG!) Om du gillar fågel­sång, kolla in på P2-fågeln. Där bjuder Sveriges Radio P2 på 136 arter i bild och ljud. Här hittar du 222 olika ugglor: The Owl Pages
 I Frankrike produceras flera oerhört innehållsrika siter. Den senaste jag upptäckt är Oiseaux.net. Man blir förstummad av mängden information och de många bilderna, som alla går att förstora. Prova! Våren 2005 utkom ännu en intressant fågel­bok med språklig anknytning: Lennart Nilssons »Orre, trast och trana. Om fåglars namn.» Förlag: Ellerströms. Där finns mycket läsvärt.

Fiskar

En fantastisk »site» är FishBase – enormt innehålls­rik! Bl a massor av fisk­bilder.

Dagfjärilar

Beträffande dagfjärilarna har de flesta namnen hämtats från »Europas fjärilar» av Higgins & Riley. Av de i boken c:a 380 beskrivna fjärilarna har jag huvud­sakligen valt sådana som har sin utbredning i Skandinavien. Fjärilar har en fin site i: The Butterfly WebSite. Se även Imaginebutterflies.dk och Moths and Butter­flies of Europe and North Africa. Den senare är väldigt omfångsrik. Se också Parnassius of the World. Här finns allt om Parnassius, dvs fjärilar t ex Papillonidae. Mycket omfångsrik.
 I april 2005 utkom det första bandet i »National­nyckeln till Sveriges flora och fauna», omfattande samtliga dagfjärilar. I december samma år kom andra bandet som omfattar alla mångfotingar (recenserat av Christer Olsson i VK den 25 jan 2006). Här finns nu namnen på alla band som hittills utgivits samt de som står på tur (Jan. 2012).
 Feltwells »Butterflies» är grann att skåda. Den innehåller över 1 000 fjärilar i ord och bild och med bl a utbredningskartor. Men bara på engelska + latinska namn. (Se Käll­förteckningen!) Natur­historiska Riks­museets »Svenska fjärilar» är också mycket givande! Den finns på nätet liksom »Dag­fjärilar i Öster­götland» med snygga bilder. I »Svenska fjärilar» finns 2 808 malar o spinnare mm.
 I »Svärmare och spinnare i Europa och Nordafrika» av Rougeot & Viette ges namnen på svenska, latin, engelska, tyska och franska.
 Om humlor, se Google bilder Bombus. (Massor av fina bilder!)

Uppgifterna om antalet arter av »småkryp» har jag hämtat ur Sandhalls »Småkryp». Antalet fynd av vissa nord­amerikanska fåglar i Europa före 1990 har jag lånat ur Lars Jonssons innehållsrika »Fåglar i Europa». Äldre svenska fågelnamn har jag lånat från bl a »Svenska fåglars namn» av Tommy Tyrberg. Till stor språklig nytta när det gäller europeiska djur har också varit: Gozmánys »Seven-Language Thesaurus of European Animals». (Se Käll­förteckningen!)

Förutom Djurordlistan finns en lista över dägg­djurens ordningar och familjer och en lista över fåglarnas familjer. Dessutom medföljer en latinsk/grekisk–svensk ordlista som bl a upptar ett urval ord som förekommer i de veten­skapliga djur­namnen samt en del anatomiska termer.

Jag vill också gärna rekommendera Karo­linska Institutets latinska ord­lista. Om du vill ha mer utförlig beskrivning och bilder: Skriv in namnet på djuret i något av språken i t ex Google. Det mesta finns där! Det går också bra att markera namnet och söka direkt i Google eller någon annan sök­motor. Prova även Biopix som innehåller en stor mängd biologiska bilder med artnamn på 8 olika språk.

Beträffande litteraturen som jag nämner, titta i källförteckningen om du vill ha mer detaljer. I Norge arbetar man på en ny norsk art­databank, som finns att beskåda i valda delar. Pröva: Artsdatabanken.

Till dig som använder Djurordlistan:

För (eventuella) fel och brister ber jag om överseende. Thanks! Merci!

P.O. Jacobson

© P.O. Jacobson, Umeå. (Uppdaterad juli 2012)